Spionagets historia från faraos ögon och öron till global nätspaning
Art nr 9334
Ill. i sv/v
Inbunden,
390 sidor,
Natur & Kultur
Medlemspris 239 kr

Spioner i faraos, påvens och Tony Blairs tjänst

Det gäller att lägga pusslet snabbare än både motståndare och bundsförvanter

»The Second Oldest Profession« var titeln på Phillip Knightleys klassiska bok om spioneriets historia, och att spionage inte enbart handlar om sofistikerade avlyssningsapparater och Stasi-män i trenchcoat blir vi varse i Wilhelm Agrells breda, kunniga och medryckande Det dunkla pusslet – Spionagets historia från faraos ögon och öron till global nätspaning. Clios aktuella huvudbok är den första övergripande skildringen av detta spännande ämne på svenska.

Spejare och kunskapare; officerare och akademiker; byråkrater och teknokrater: rubrikerna på bokens tre delar visar hur spionen bytt skepnad genom årtusenden. Redan de äldsta imperiebyggarna i Asien och kring Medelhavet hade sina olika former av kurirsystem och förmedling av känslig information. Agrell skildrar vidare de europeiska handelshusens underrättelseverk och hur nya höjder nåddes inom kryptografi, förfalskning och tjuvläsning av förseglade brev i det elisabetanska England. Telegrafen och mer tillförlitliga kartor underlättade för det moderna spioneriet att ta fart och självklart får 1900-talets intrikata spionerihistoria, med två världskrig och det kalla kriget, en utförlig beskrivning.

Den sista veckan i maj 2018 var ovanligt solig och varm i Sverige. Många passade på att njuta av det vackra vädret utomhus. Men samma vecka drog också en kall vindil genom landet, en avkylande varning som trängde innanför hemmets väggar. Den kom med posten i form av foldern: »Om krisen eller kriget kommer«. Senaste gången ett sådant massutskick gjordes till hela svenska folket var när Berlinmuren byggdes 1961. Under min uppväxt (jag är född 1955) låg broschyren »Om kriget kommer« alltid redo vid radioapparaten i vardagsrummet med sina råd om flyglarm och packlistor för utrymning.

Bävan för att det kalla kriget kunde bli ett hett, verkligt, krig var påtaglig. Krig kunde ju startas medvetet, av rent misstag eller efter en fatal felkalkyl av motståndarens avsikter. Tillfällen saknades inte med Kubakrisen 1962, sexdagarskriget 1967, invasionen av Tjeckoslovakien 1968, Sovjets och usa:s kapprustning på 1980-talet och Sovjetimperiets upplösning 1989–1991. Under det kalla krigets nervkrig och terrorbalans arbetade ländernas underrättelsetjänster och deras spioner dygnet runt. Detta för att finna ut motsidans kapacitet och avsikter och därmed stärka den egna statens försvar och krigsförberedelser. Avslöjandena av Sovjetspionerna Stig Wennerström 1963 och Stig Bergling 1979 visade att Sverige ingalunda var förskonat från spioner.

Efter Berlinmurens fall 1989 tog Västeuropa freden för given och rustade ned, även spioneriet. Attackerna mot usa den 11 september 2001 och andra terrordåd bidrog till att terrorismen sågs som det akuta hotet. Rysslands annektering av Krim 2014 då gränser i Europa åter ändrades med våld blev en väckarklocka. Västeuropéerna tänkte om, i Sverige blev försvarsbeslutet 2015 en vändpunkt.

I dag har vi ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge. »Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas«, slog regeringens Försvarsberedning fast i december 2017. Ja, beredningen går faktiskt ännu längre: »En större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige.«

Den moderna tekniken har gjort att en väpnad konflikt kan bryta ut med mycket kort varsel. Åter satsas därför stora summor på underrättelsetjänst och på att påverka opinioner. Alltför sent upptäckte USA:s kontraspionage att 2016 års presidentvalskampanj påverkades av Ryssland i en kombination av spioneri, datastölder och falska budskap i sociala medier. Det är ingen slump att 2018 års folder om kris och krig inte bara talar om att lagra mat, batterier och kontanter utan också manar Sveriges invånare: »Var vaksam mot falsk information. Stater och organisationer använder redan idag vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja.« Varningen påminner om en tändsticksask jag fick som värnpliktig 1977 med texten: »Spionen lägger pussel ...«.

Det dunkla pusslet är passade nog titeln på Wilhem Agrells bok om spionagets historia. Agrell är som klippt och skuren för uppgiften med sin bakgrund som historiker, driven författare och Sveriges enda professor i underrättelseanalys.

Enligt Säkerhetspolisen bedrivs i dag spionage mot Sverige av ett tiotal stater med tre länder i topp: Ryssland följt av Kina och Iran. Men som Wilhelm Agrell visar är ingenting nytt under solen: redan egyptiska faraoner 1 500 år före Kristus sände ut spejare vars underrättelser bevarats på lertavlor.

Längre fram anlitades officerare, akademiker, byråkrater och teknokrater som spioner. Agrell skildrar deras triumfer, som hur Sovjet under täcknamnet »Enormoz« infiltrerade usa:s atombombsprogram. Eller hur britternas »XX-committee« fångade tyska spioner som vändes till att grundlura Hitlertyskland.

Men aldrig så bra spioner hjälper om de talar för döva öron. Felaktig analys gjorde att Israel trots goda varningar överraskades av oktoberkriget 1973. En särställning, enligt Agrell, intar »alla felbedömningars moder«: Japans angrepp på Pearl Harbour 1941 som drog in usa i världskriget, vilket i sin tur ledde till de allierades seger.

Wilhelm Agrell avslutar sin bok på 2010-talet med »spionagets återuppståndelse« – detta är kort sagt en bok i rättan tid.

Mikael Holmström
Författare till boken Den dolda alliansen – Sveriges hemliga NATO-förbindelser,
säkerhetspolitisk reporter på Dagens Nyheter (tidigare på SvD)

 

 

 Den brittiske officeren T. E. Lawrence utförde flera underrättelseoperationer i
Mellanöstern och lade ner stor möda på sin förklädnad till arab.

 

Flygspaning med fotografering introducerades under första världskriget. Här ses en brittisk pilot
i färd med att justera kameran inför ett uppdrag.

 

Köpmännens roll som insamlare, bärare och vid behov förmedlare av allehanda information har i alla tider gjort dem intressanta ur underrättelsesynpunkt. Bilden föreställer en hamnstad i östra Medelhavet omkring 1400.

  

Lertavlor med kilskrift, upphittade i Amarna, utgör den äldsta kvarlevan av ett underrättelsesystem. Amarnatavlorna tillkom under Amenhotep IV:s (Akhenatons) tid vid makten. Husaltare föreställande Akhenaton, hans hustru Nefertiti och tre av deras döttrar.

  

Massövervakningen av medborgarna i DDR innebar att Stasis personal var så upptagna med detta att de inte insåg vad som var på gång hösten 1989. För många av dem kom Berlinmurens fall som en chock. Här en del av Stasis enorma arkiv efter DDR:s sammanbrott.

 

Under Julius Caesar började framför allt den militära underrättelsetjänsten utvecklas i romarriket. Hans skildring av de galliska fälttågen visar att han insåg vikten av att inhämta kännedom om militärgeografiska förhållanden, liksom av att göra en politisk och kulturell kartläggning av de galliska stammarna.

 

Det elisabetanska England hade många och mäktiga fiender. Ansvarig för drottningen underrättelsetjänst var statssekreteraren i det kungliga rådet, Francis Walsingham, en mästare på området.

  

Antal recensioner: 0
Snittbetyg: 0

Spionagets historia från faraos ögon och öron till global nätspaning