Cliopriset, som instiftades 1994 av Clio – den historiska bokklubben och Svenska Dagbladet, uppgår till 25 000 kronor. Det utdelas årligen till »en framstående yngre historieker inom det svenska språkområdet«. Priset 2001 till Håkan Håkansson2001 års mottagare av Cliopriset heter Håkan Håkansson och han tilldelades priset »för en imponerande forskningsinsats i 1500-talets europeiska idévärld. Särskilt hans inträngande studie av den elisabetanska renässanslärde John Dee vidgar vår kunskap om de tankeströmmar som ledde fram mot den vetenskapliga revolutionen.« I egna ord beskriver årets pristagare sitt arbete så här:
Jag är född 1969 och uppvuxen på en bondgård i hjärtat av Skåne. Trots att historia alltid varit ett av mina främsta intressen tillbringade jag mina första terminer vid universitetet med att läsa matematik, i avsikten att ägna mig åt teoretisk fysik. Snart insåg jag emellertid att det inte var naturvetenskapens abstrakta värld som fascinerade, utan människans sällsamma förmåga att skapa sig skiftande föreställningar om världen kring oss.
Min avhandling Seeing the Word handlar om den engelske naturfilosofen John Dee, som under 1500-talet var en av Europas mest respekterade lärde. Han skrev en rad verk om matematik och astronomi, men ägnade sig också åt tidens »ockulta« discipliner: alkemi, astrologi och magi. I dag är han kanske mest känd för sina legendariska »änglasamtal«. Under 1580-talet ägnade han sig åt att föra långa samtal med änglar som han frammanat med hjälp av komplicerade magiska ritualer. Hans syfte var att med änglarnas hjälp försöka rekonstruera det språk som Adam talat i Paradisets Lustgård, ett språk som under denna tid ansågs ha utgjort ett perfekt eller »naturligt« språk som kunde ge såväl kunskap om den jordiska skapelsen som makt över naturen.
När Dee i dag nämns i historiska skildringar framställs han inte sällan som en »galning« som lät sig förföras av tidens ockulta tankeströmningar. Min avsikt har istället varit att visa att hans världsbild hade sin grund i gängse föreställningar som inte betraktades som märkliga av hans samtida. De magiska och religiösa inslag man finner i hans verk stod inte i motsättning till tidens vetenskapliga vetande. Tvärtom utgjorde ockultismen en del av 1500-talets vetenskap. Föreställningars trovärdighet är i hög grad beroende av den kultur de föds ur, och genom att försöka förstå tidens kultur kan vi också förstå varför Dees föreställningar inte framstod som galenskaper utan som tillförlitlig vetenskap, hur märkliga hans idéer än kan te sig för oss.
I min kommande forskning tänker jag fortsätter att studera renässansens ockulta föreställningsvärld, men nu med inriktning på svensk idéhistoria. I centrum för en framtida studie står Sveriges första riksantikvarie Johannes Bureus (1568–1652), självutnämnd profet och Gustav II Adolfs förtrogne.
Under våren 2002 kommer jag dessutom att återvända till The Warburg Institute i London, där jag tillbringade ett år av min tid som doktorand. Institutet är världsledande inom renässansforskning och inrymmer ett av världens finaste bibliotek på området. Tanken är att jag där ska arbeta med en studie som behandlar föreställningar om språkmagi under 1500-talet. Avhandlingen får med andra ord betraktas som ett delmål i ett ännu oavslutat projekt. Fascinationen för ämnet bottnar till stor del i att det utmanar våra egna föreställningar om världen. Renässansen är i högsta grad en främmande kultur och att försöka förstå denna tid kan på ett hälsosamt sätt motverka vår vana att ta världen vi lever i för given.
Håkan Håkansson
| 
